I denna metod bestäms värdet på företaget baserat på värdet av dess egna kapital, alltså dess tillgångar minus dess skulder. Denna metod används ofta för företag som har en betydande mängd materiella tillgångar såsom fastigheter, utrustning och lager. 

Ska denna metod göras på rätt sätt räcker det inte med att titta på balansräkningen och subtrahera siffran för totala tillgångar med siffran för totala skulder, balansräkningen måste först ”normaliseras” det vill säga att värdet på vissa poster i balansräkningen kan behöva justeras upp eller ned. Några exempel på vanliga normaliseringar:  

• dyra maskiner kanske skrivs av för fort och behöver uppvärderas 

• det kan finnas dåliga fordringar som behöver avskrivas  

• delar av varulagret kan ha blivit omodernt och efterfrågas inte längre 

Fördelar:

• Enkel att förstå: Metoden är relativt enkel att förstå och tillämpa, vilket gör den till ett bra alternativ för mindre företag med mindre komplexa finansiella rapporter. 

• Objektiv: Metoden är baserad på konkreta tillgångar och skulder, vilket gör den mer objektiv och mindre beroende av subjektiva antaganden. 

• Ger ett minimumvärde: Metoden ger ett minimivärde för företaget, vilket kan vara användbart vid förhandlingar eller för att bedöma företagets finansiella stabilitet. 

Nackdelar:

• Ignorerar immateriella tillgångar: Metoden tar inte hänsyn till värdet på immateriella tillgångar, såsom varumärke, immateriella rättigheter eller kundrelationer, som kan vara betydande drivkrafter för ett företags värde. 

• Ignorerar framtida potential: Metoden tar inte hänsyn till företagets potential för framtida tillväxt eller vinstpotential. Värdet på ett bolag ligger ofta i förmågan att generera vinst snarare än dess tillgångar. 

Sammanfattningsvis kan en substansvärdering vara en användbar utgångspunkt för att värdera ett företag, men det är viktigt att förstå dess begränsningar och överväga att använda den i kombination med andra värderingsmetoder för att komma fram till en mer korrekt uppskattning av ett företags värde. 

Är en värderingsmetod som används för att bestämma värdet på ett företag genom att jämföra det med liknande företag inom samma bransch och med liknande egenskaper. Den bakomliggande tanken är att företag med liknande affärsmodeller, tillväxtutsikter och riskprofiler bör ha liknande värderingar. Denna metod innebär att man analyserar finansiella mått såsom intäkter, vinst och tillväxt för jämförbara bolag och använder dem för att bestämma en multipel, som sedan tillämpas på de finansiella måtten för det företag som ska värderas. Vilken multipel som används varierar beroende på bolagets mognadsgrad och bransch men multiplarna är oftast baserade på hur intäkter eller lönsamhet förhåller sig till jämförelsebolagens bolagsvärde (Enterprise Value) eller marknadsvärde (börsvärde). Två vanliga multiplar som gör just detta är P/E eller price-to-earnings (ett finansiellt nyckeltal som används för att mäta förhållandet mellan en akties aktuella pris och dess vinst per aktie) samt EV/Sales eller enterprise value-to-sales (ett finansiellt nyckeltal som används för att mäta förhållandet mellan ett företags totala värde och dess intäkter. 

Att välja rätt grupp av jämförbara bolag är avgörande för träffsäkerheten i värderingen. Väldigt sällan finns det ett perfekt jämförande bolag och väljer man ”fel” slags peers riskerar man att värderingen blir missvisande. Det finns inga vedertagna regler eller direktiv för hur gruppen av jämförbara bolag skall väljas men en god riktlinje är att först välja en större grupp bolag verksamma inom samma bransch och region samt välja bolag som uppvisat liknande fundamentala siffror och sedan i detalj analysera bolagen för att få fram en slutgiltig nettolista på de bolag som allra mest liknar bolaget som ska värderas.  

Fördelar: 

• Marknadsbaserad värdering: Genom att jämföra ett företag med dess publikt handlade jämförbara företag, återspeglar denna metod den nuvarande marknadsvärderingen av företag i samma bransch. 

• Enkel och lätt att förstå: görs den på rätt sätt kan man på relativt få steg få fram en god fingervisning av hur liknande bolag värderas på marknaden. 

• Brett använd: Denna metod används allmänt inom finansbranschen, så det är lätt att hitta jämförbara företag och data att använda i analysen. 

Nackdelar: 

• Begränsade jämförbara företag: Att hitta jämförbara företag kan vara utmanande, särskilt om det företag som värderas är verksam i en unik eller nischad bransch. 

• Inte tillämplig i alla situationer: Denna metod är inte alltid lämplig för bolag som befinner sig i ett tidigt stadie med låga lönsamhets- och försäljningssiffror 

DCF (engelska: Discounted Cash Flow) värdering är en vida använd metod för att uppskatta det inneboende värdet av ett företag. Genom en DCF-värdering försöker man fastställa värdet av ett bolag idag, baserat på prognoser om hur mycket pengar denna investering kommer att generera i framtiden. Grundtanken är att uppskatta de framtida kassaflöden som ett företag förväntas generera och diskontera dem tillbaka till deras nuvärde med hjälp av en diskonteringsränta. 

Diskonteringsräntan representerar tidsvärdet av pengar och den förlorade möjligheten att investera kapital i en annan tillgång i stället för den som värderas. Diskonteringsräntan tar hänsyn till risken för en investering och återspeglar den avkastning som investerare skulle förvänta sig att få för att investera i denna tillgång. Diskonteringsräntan är en avgörande faktor i en DCF-analys och kan ha en betydande påverkan på företagets värde. En högre diskonteringsränta leder till ett lägre nuvärde av framtida kassaflöden och därmed ett lägre företagsvärde, medan en lägre diskonteringsränta leder till ett högre nuvärde av framtida kassaflöden och ett högre företagsvärde. Därför är det viktigt att noggrant överväga risk- och avkastningskaraktäristikerna i företaget och välja en lämplig diskonteringsränta som återspeglar bolagets risk- och avkastningsprofil. 

Fördelar:

• Metodens fokus på framtida kassaflöden ger – om korrekta antaganden görs – en bättre bedömning av det verkliga värdet av ett företag jämfört med andra metoder. 

• Oberoende av marknaden. Marknaden kan vara felaktig i prissättningen av ett företag och DCF påverkas inte av tillfälliga marknadssvängningar och felaktiga prissättningar 

• Detaljerad. Metodens höga detaljnivå möjliggör en mer omfattande förståelse av de viktigaste drivkrafterna bakom ett företags kassaflöden och de risker som är förknippade med dem. 

Nackdelar:

• Tidskrävande och avancerad: DCF baseras på framtida prognoser, vilket kan vara både osäkert och riskabelt. Den är tidskrävande och kräver mycket analysarbete för att komma fram till korrekt antaganden. Skulle prognoserna vara felaktiga kommer man högst troligt att landa i en felaktig värdering. 

• DCF kan vara känslig för små förändringar i antaganden om framtida kassaflöden och diskonteringsräntor, vilket kan få stora effekter på slutresultatet av värderingen. 

Teckningsoptioner innebär en rätt, men ingen skyldighet, för innehavaren att i framtiden förvärva aktier i bolaget till ett på förväg bestämt pris. I praktiken innebär detta att ju bättre värdeutveckling på aktien desto ”billigare” blir aktien för innehavaren vid utnyttjandet av optionerna. Incitamentet för innehavaren blir med andra ord att arbeta för bolagets och aktiens värdeutveckling eftersom det då även gynnar den anställde.  

Det finns flera typer av optioner där amerikanska och europeiska är de vanligaste. Namnet till trots kan de båda varianterna användas av svenska bolag. De båda typerna är lika i grundprincipen men skiljer sig åt i möjligheterna att utnyttja optionerna: en europeisk option kan endast utövas vid löptidens utgång, medan en amerikansk option kan utövas när som helst före utgången. Detta innebär att en amerikansk option ger innehavaren större flexibilitet och potentiellt högre avkastning, men också högre komplexitet och risk. Europeiska optioner är vanligare än amerikanska optioner och är oftast lättare att värdera med standardiserade prissättningsmodeller som Black-Scholes-modellen. Amerikanska optioner värderas vanligtvis med binomialträdsmodellen eller Monte Carlo-simulering. 

Genom ett korrekt beräknat marknadsvärde för teckningsoptionerna undviks förmånsbeskattning. Skulle optionerna ges ut gratis eller under marknadsvärdet kan den anställde bli förmånsbeskattad och bolaget åläggas att betala sociala avgifter. Det är därför viktigt att marknadsvärderingen görs av en kompetent oberoende part. 

Placing erbjuder tillsammans med Markets and Corporate Law (MCL) en helhetslösning för bolag som vill upprätta ett aktierelaterat incitamentsprogram – där MCL sköter den legala delen och Placing värderar optionerna.